Nonsens

  • Nu brinner våra inre fotografier på varje gathörn 

    Låt skåp och lådor stå öppna tills vi har fått tid att planera

    Låt doften från småländska sommarängar blekna till gnisslandet från en benvit damcykel

    Din skugga bildar vågor på gräset med en sjö som bakgrund du aldrig sett

    Den fanns redan då och vi berörde varandra medan grusvägen fortsatte förbi en kiosk vid 

    parkeringen

    Nu skjuter vi upp ett fyrverkeri för alla ambitioner som gick i stöpet

    och firar av våra misslyckanden utan att lära oss något

    Vi rustar upp för nysnickrade drömfabriker vid en östeuropeisk bensinststation 

    som mycket väl skulle kunna sälja metallbrickor med James Dean motiv och nallebjörnar i neonärger

    Det är en bekväm avrundning 

    Nu tar vi ut segern i förskott med ett tårtkalas mot bakgrunden av en ökenkuliss

    och blåljusens synvillor på trottoarerna 

    Låt oss gå på utställning och raljera om vår egen förträfflighet

    tills dess att vi blir permanenta installationer

    Nu reser sig skyskraporna i anonym kontorsmystik från 1990 någon gång medan taxichauffören knäpper fingrarna

    Vi hoppas att det går som vi inte planerade i ett desperat försök till bakvänd fysioterapi

    och utgår från en grind som någon lämnat på glänt i hemlighet 

    Kan vi prata om det som inte stod skrivet mellan raderna en annan dag

  • Mina förställningar är vittrade som plastmöblerna på ett all inclusive I södra Turkiet

    Det slår an samma långa behagliga atonala väsen. Trånga bussar, parkeringsplatser och affärernas bleknade skyltar

    Begravningsplatsernas gulnade lumm

    Asfaltsbron över rinnande vatten

    Så tomt ekar döden

  • Mitt inre är en kastastrof

    Så sa du

    Ett hjärtlig skratt med ett ekande medhåll i motvind

    Jag skruvade på min skevhet och lyssnade riktigt noga på mitt undermedvetna men hörde

    ingenting

    Varje hörn och varje tegelsten bär på andra historier än mina

    Är det ok med dig 

    En gathund från ett lyxkvarter som lyssnar på en tjatig melodi och krafsar på ett sår som 

    inte läkt

    En raging bull som sopar skärvor från ett marmorgolv

    Kan du väcka mig om jag någon gång skulle slumra över en skådespelarmanual på en parkbänk vid Kungsgatan 

    En tiger går till tvelskamt anfall men hittar inte skäl att backa

    Passerar en tunnel från min barndoms lekpark du vet den där med karuseller vid ett öppet hav

    Ryck upp mig och jag ska jag säga dig en osanning

    Det finns en lönndörr till verkligheten på baksidan av den

    Jag önskar mig penslar och strålkastare men verkligen inget kylskåp just nu

    Om någon frågar altså

    Isåfall ett i 50tals stil med gedigna colaflaskor som har textur och tryckt logotyp

    Mina problem är inte obefintliga även om det kan verka så och låt oss undvika relativitetsteorin

    Den säger ingenting 

    Där ligger en folder på ett skrivbord med dina anteckningar som klottrades medan karateklubben slog upp sina portar

    Varför trodde de att jag var bra på att simma när jag är bra på att springa baklänges undrar jag

    Har du gått förbi mig och tänkt att du borde hälsa men på grund av mitt latenta vansinne vänder du bort i sista stund

  • Du sitter mitt emot med vilda vågor i din metafysk korsar ögonen och liksom ryster manen såsom du alltid gjort

    Fall över på andra sidan tänker jag

    Stöka upp mig

    Om jag fick göra resan en gång till kommer jag att älska dig med samma ursinniga sanning

    Den att det är du som är mitt gränsland

    En husfasad kollapsar som om du stigit ut ur min dörr

    Rök flyter ovan sängen och den mjuka landningsbana som är din silhuett har väntat på mig

    Du tog denna rockkatt

    Fan ta allt ibland och i all evighet men låt aldrig glöden falna

    Någon biter hårt i kylan på en trottoar 

    Där minnet brinner glider drömmen in i vardag och jag ser dig alltid

    Inte bara once in a blue moon. 

  • Gatorna låg som genomskinliga grå sträck

    Inte alls vardagligt, snarare i porlande lugn magi fast helt utan anspråk

    Denna asfalten vill jag rama in i kvadratmeter stora delar och låta den glittra i höstens sista andetag varje år

    Busslinjens tystnad läker våra sorger utan protester

    Den gröna färgen borde finnas på burk att bada i

    Min pappa sitter kvar där

    Jag sa inte att jag älskade eftersom han förstår vad det betyder

    Men jag har tagit hans hand och tröstat honom för säkerhets skull

    I det fall att han upplever mig och mina handlingar som ett ufo fullt av besvikelse potential

    Men barn kan bota alla dessa galna kanaler som våra sinnen mejslar ut med åren

    Som guld pläterade fåror av okuvlig längtan efter det som en gång var oåtkomligt

    Där ligger varuhuset. Bottenlöst och oförglömligt

    Tänk så vackra trottoarerna är och så många tankar de har burit upp.

    Vem satte dessa stenar. och när

    Var fanns jag då, var fanns du då, var fanns vi då